Intervju: SubXX Team Naturelle Åsa Eriksson!

Nyvaken guide för Cykelklubben.se på Mallorca!

Turen har kommit till en tjej som syns i alla möjliga cykelsammanhang, Åsa Eriksson! Just nu sitter vi i baren på Selma Spa i Sunne, där vi båda är med på det så kallade cykel- och klassikerlägret. För tillfället ventileras självklart både lägrets alla trevliga höjdpunkter och det faktum att Jonas Ahlstrand återtagit den gula ledartröjan i Tour of Norway!

Reck – Vem är Åsa!
Åsa – Jag är en nöjescyklist som alltid längtar till sol och värme. Helst vill jag sitta och sörpla kaffe på en uteservering efter en lång härlig bergsklättring. Vardagen ägnar jag åt att frilansa för Cykeltidningen Kadens och att deltidsarbeta med press och information i Regeringskansliet.

Reck - Hur hamnar man på Kadens?

Åsa – Jag nästlade mig in genom att under en längre tid skicka in material och texter som de valde att publicera. Så småningom fick jag en egen blogg och utsågs till motionsredaktör. Det känns fortfarande både overkligt och lyxigt att det som började som en hobby nu också har blivit lite av en karriär.

Reck - Vad innebär det att skriva för tidningen?
Åsa – Som frilans jobbar jag hemifrån och har kontakt med chefredaktören på mejl och telefon. Jag har några fasta avsnitt i tidningen och på webben, och utöver det får jag sälja in förslag som alla andra. Så det gäller att vara lite offensiv och påhittig.
Men det är fantastiskt roligt – inte minst med tanke på vilka människor jag har fått träffa och de resor jag har fått åka iväg på. Och eftersom jag gillar prylar är det förstås ett kärt besvär att ibland få testa nya kläder, cyklar och tillbehör.
Just nu ikväll är jag förstås lite angelägen om att få ut nyheten om Ahlstrand på bloggen...(läs här!)

Reck - Du ska få skriva din nyhetsnotis strax, men först - vad tycker du om Klassikerlägret här på Selma Spa?
Åsa - Det är grymt. Så många cykelentusiaster på en och samma vackra plats - både nybörjare och fullblodsproffs. I dag hade vi en kanonfin tur med många höjdmeter och väldigt lite trafik. Värmland som cykellandskap är minst i samma klass som Dalarna. Och att få bo på Selma Spa är förstås bonus. Jag ser fram emot en ny cykeldag imorgon.

Reck - På tal om resor, du är ju cykelguide på Mallorca också?
Åsa – Det stämmer. Nu i våras följde jag med cykelklubben.se för tredje gången som guide. Att cykla i värmen är ju aldrig fel, men att träffa så mycket cykelfolk i olika nivåer och åldrar är också oerhört inspirerande. Att få cykla bredvid någon som besegrar sitt första berg är faktiskt riktigt stort. Sedan var det ju det där med kaffe och uteserveringar…

Alpe d´Huez!

Reck - Och så har du varit med på landslagsuppdrag. Vad har du haft för roll där?
Åsa – Jag har hjälpt till med press och dokumentation vid ett antal tävlingar utomlands, bland annat EM i Ankara 2010 och i Offida 2011. Jag var också med på Thüringen Rundfahrt både 2010 och 2011. Det är jättehäftigt att vara med på insidan och se hur ett lag och etapplopp fungerar med alla inblandade, från morgon till kväll.

Reck - SubXX-satsningen då, hur kom du in i den?

Åsa – Jag var en av de som fick ett mejl i april förra året där Siv Andersson och Maria Gabriels efterlyste 30 tjejer till att köra runt Vättern 2012. Jag pendlade länge mellan ”aldrig i livet!” och ”det är klart jag ska med!”. Till slut tackade jag ja. Jag tänkte att om det är någon gång man ska vara med på en sådan här grej så är det första gången – innan det finns något rekord som ska bräckas.

Reck – Är du som många andra, van vid att främst träna med män?
Åsa – Ja, jag har tränat väldigt lite med andra tjejer. De allra flesta passen har jag i och för sig kört själv på egen hand.

Reck – Många undrar säkert, är det annorlunda att vara i en grupp med bara satsande tjejer? På vilket sätt?

Åsa – Nu har jag bara tränat med SubXX ett par gånger, men vågar ändå påstå att vi har en mjukare körstil. Det känns inte lika ryckigt på backkrön eller efter rondeller och kurvor som det annars ofta blir. Det skulle kunna bero på att vi tjejer inte är fullt lika explosiva. Det skulle också kunna bero på att vi alla har svidande erfarenhet av att behöva jaga ikapp längst ner i fältet, och därför är extra måna om att istället vänta in alla innan vi gasar igen. Oavsett så är det ett framgångskoncept för ett lyckat lagtempo, så det är absolut en fördel vi har med oss.

Sedan upplever jag att vi kommunicerar mer med varandra, vilket också är en bra grej att ha med sig. Och så är stämningen lite lättsammare och skrattet finns lite närmre till hands. Det gillar jag. Cykel måste inte alltid vara hårt och sammanbitet – det kan vara kul, glatt och ändå gå jäkligt fort.

Reck – Och förutom Vätternrundan, vilka andra mål har du med ditt idrottande?

Åsa - Jag är glad bara jag får cykla så mycket som jag vill. Sedan hoppas jag på några fler roliga resor under året. Ska jag vara mer konkret och prata om lopp så har jag spanat lite på Sundsvall classics nya långa bana.

Reck – Hur har förberedelserna sett ut hittills, är du i den form du vill vara just nu?

Åsa - Ärligt talat så känner jag mig nästan precis som vanligt – lite lagom halvslö liksom. Men jag har varit frisk och jag har kunnat träna som jag vill. Sedan var jag nyligen på en bike-fit så nu hoppas jag få bukt med min höft som har spökat det senaste året.

Reck – Har du några favoritrundor där du bor?

Åsa - Ja, Skålhamravägen tröttnar jag aldrig på. Den kan jag köra fram och tillbaka hur många gånger som helst. Och Vaxholm är kanon om man vill ha bra fika och Bogesundsvägen ut dit är riktigt kul. Sedan kan man kryssa runt på småvägarna i Roslagen till Rimbo – det är fint. På crossen brukar jag hänga på Järvafältet.

Reck – Tack för intervjun och lycka till med den fortsatta satsningen!

Tack själv! Och tack för allt du hjälpt SubXX med!

Fika i Portugal!