Vättern och vinden i snabbgrupp!

Innan start! Det gäller att inte göra ovana cyklister mer nervösa än dom redan är :-) Foto: Emma Nilsson.

Herrejävlar va det blåste!

På väg hem från Motala lördagkväll slog det mig att jag precis hade avverkat mitt längsta träningspass på cykel någonsin, i tid räknat alltså. 8 timmar och 32 minuter, längre än så har jag aldrig suttit på en cykel, varken på träning el tävling. Även om jag vet att "vanliga" motionärer kan behöva hålla på nästan hela dagen för att köra 300 km, gav det mig en ny djupare dimension kring just det, där jag satt helt slut i bilen och småslumrade med krampkänning (dock inte i förarposition!) efter "bara åttaochenhalvtimme. Det är verkligen en otrolig bedrift och äventyr och viljekamp för många att betvinga den där sjön. 300 km är långt som tusan, och med den där vinden på köpet blir det ju smått episkt att ta sig runt för det stora flertalet utövare.

Två världar möts: med Thomas Berglöf, som arrangerar WorkOutÅre, Jaime Palou Platschef NordicWellness Östermalm   och numera cyklist väl?! och Magnus Gårdmark, Elexia och InCycle! Saknad Jessica Claren ;-) Foto: Emma Nilsson.

Herrejävlar va det blåste!

Att cykla fort runt sjön i en större grupp på bitvis smala vägar, är svårt när det blåser från sidan. När man läser folks reflektioner och upplevelser, har de flesta snarlika versioner om östra sidan ner till Jönköping. Ryckigt, uppsplittrade grupper, mycket jobbigt osv...Det kräver mycket rutin och ordning för att köra fort i kantvind utan att "spränga en grupp". Är gruppen stor är det nästan omöjligt att hålla ihop det, såtillvida man inte är väldigt homogena, som vill att så många som möjligt ska överleva tuffa partier.

Lugnet efter stormen! Langningen efter backarna i Bankeryd. Imponerande tjejer! Glada och inspirerande hela tiden! Patrik Elgström (bildkonstnären och cykelcrossaren) servar! Foto: Emma Nilsson.

Vår grupp hade vår beskärda del av kaos :-) Punka strax innan start, växelhaveri direkt efter start, punka  15 min efter start. Med den vind som var bedömde jag det som mycket svårt att fixa sub9 efter strulet i början och den kraftiga vinden (som var än värre än jag trodde), utan att ta hjälp av andra. Sagt och gjort, när större grupper körde om oss, försökte vi få med alla i dessa, men med risken att några i gruppen skulle få det svårt att hänga på snöret i kantvindspartierna och ryckigheten. Och tyvärr förlorade vi en och annan pga all denna problematik. Räddningen för oss som orkade var när HappyMtb kom i ett riktigt bra tempo! (med tanke på vad jag läst om Happys sub-satsning kan man inte annat än imponeras att man kan köra så snabbt och tekniskt bra med en sammansättning av så olika cyklister vad gäller bakgrund, erfarenhet osv. Hatten av för det!)

Fast langning norr om Karlsborg. Enervit, SportCompetition liquid "räddaren i nöden", bars, korvbröd med marmelad, Twix/Snickers...och en snabb pissepaus! Serviceteamet med Patrik, Emma och Rene var strålande! Foto: Emma Nilsson.

Efter den fasta langningen vid 125 km kunde vår grupp äntligen köra själva! Om östsidan var turbulent och jobbig som tusan blev resten av turen riktigt nice! Vi körde i vårt egna tempo, med 4-8 pers som draghästar och övriga i släptåg, "var och en drog efter sin bästa förmåga"! Lagom till vi började vara nere på 4-5 pers i dragjobbet, kom vi ikapp ett bra och trevligt gäng med Ride of Hope:are plus några från Lunedi, Happy och CK Uni. Perfekt! Vi pratade ihop oss och nu kunde vi snurra runt på lite mer folk, och dom som var på "kroken", kunde gå ner och vila utan att det drabbade det pågående dagsverkat där framme alltför mycket.

Jag och Sandra! Foto: Rene Thillman.

Så fortsatte det hela vägen till mål. Vi kom ikapp Motalas gäng, och några provade att gå med i deras lagkörning. Dom ville emellertid hålla sin grupp intakt, vilket jag tycker man ska respektera. Vi bedömde det för jobbigt att cykla om och ifrån dom, så vi la oss i släptåg ett tag, innan vi släppte av och trampade själva de sista 3 milen en bit bakom, och sen blev det en härlig laganda och uppsluppen stämning in till mål, avstannande på 8.32 :-) Gött e de!
Vi klarade det!

Jag lider med dom som aldrig fick uppleva den goa farten, samarbetet och flytet vi hade efter Jönköping, samtidigt som man gläds åt dem som klarade bedriften. Med tanke på vissas bakgrund och förutsättningar är det mäkta imponerande av er!!

Stort tack till hela gruppen! Och lite extra tack till alla er starka draghästar som med facit i hand kunde kört sub8 men som var en stor bidragande faktor till att alla fixade sub9 :-) Ingen nämnd, ingen glömd!

Som sig bör, hyllningar fram familjen och de första analyserna av loppet och uppdateringar! Foto: Rene Thillman.

Herrejävlar va det blåste!
På väg hem till Göteborg började det förresten att spöregna, och plötsligt kändes det ändå som om vi hade lite tur med vädret ändå ;-)

Grabbig bild! Tjejerna var så populära bland publiken så dom fastnade inte på bilden! Foto: Emma Nilsson.

En resume av Rekordjakten till förmån för Hjärtbarneturen inom kort!