fredag 25 januari 2013

Steg-1 tränarutbildning 16-17 mars!


Boka in 16-17 mars om du är sugen att gå steg-1 tränarutbildning i Svenska Cykelförbundets regi!
Den kommer att gå på två orter samtidigt:

- Uppsala under ledning av Tommy "Tompa" Johansson och Fredrik Ericsson.

- Göteborg under ledning av Mattias Reck.

För mer info om kursen, boende, pris, bidrag och anmälan så finns det här på Förbundets hemsida!

OBS!
Räkna med att det kommer att gå en fördjupande steg-2 tränarutbildning i Falun till hösten! Då krävs att man gått steg-1 först!

onsdag 23 januari 2013

Nike Blast med cykel sign. Clarén & Reck!



För er som ska till Nike Blast i Stockholm i början på februari, och älskar cykel, rekommenderas Jessica Claréns cykelpass!

Jessica var med oss i proffslaget Team Unaas/BLIZ på Gran Canaria och fick både inspiration, bra träning och inte minst visa sin potential som cyklist! Tjejen har bra tryck i pedalerna om vi säger så!! Dessutom snickrade vi på hennes pass som hon ska hålla på the Blast!

Mer kan jag inte säga, mer än att det blir en upplevelse utöver det vanliga, och att jag kommer att finnas med där bland alla er deltagare..på ett eller annat sätt ;-)


tisdag 22 januari 2013

SRM-kittad Monark839E!



I Svenshögen några mil norr om Kungälv finns två händiga och SRM-tokiga herrar, som hjälpt mig att renovera och uppgradera min Monark! Så nu går det att testa sig med en nykalibrerad Watt av bästa sort, där man har rätt Q-faktor (bredd mellan pedalerna) och även kan byta vevlängd efter önskemål!

Tack för hjälpen Jonas Gartman och Michael Olsson!

Ny cockpit!

Team Unaas på GC - återhämtning!

Mer typisk vilodagsbild i ett elitlag går väl knappast att få! Sportdirektören har fått på sig cykelkläderna och hängt med cyklisterna på en "jobbig" 2 timmars fikarunda, som det nu har blivit dags att återhämta sig från i solstolen! Aike tillsammans med Broberg och Olsson!
Dagarna på träningslägret är väldigt uppstyrda. De följer ofta samma mall och ser ut ungefär så här:
08.00-09.00 Frukost
09.00-10.00 Cyklister gör sig ordning för träning och ledare fixar allt runtomkring, så man kan serva cyklisterna hela dagen i följebilen bakom.
10.00-16.00 Träning
16.00-17.00 Ev. styrketräning och intag av lättare återhämtningsprodukt
17.00-18.30 Fri aktivitet, så länge den är icke fysisk :-) Internet brukar gå varm...
18.30-19.45 Middag
19.45-20.30 Möte/föredrag, genomgång av dagen som gick och planen för morgondagen
Resten av kvällen är sen återigen fri. Cyklisterna bör enligt coachen helst gå och lägga sig och somna in senast 23.00 :-)
Linus Dahlberg stöttar upp filmteamet!
Som kontrast till dessa rutiner ser vi därför till att vilodagen är helt fri. Enda regeln cyklisterna har att rätta sig efter är kravet att inte cykla mer än 2 timmar lätt lätt! För övrigt finns inga tider att passa! Vissa slappar och sover lite mer, andra gör en utflykt eller åker och shoppar.

Tänk på vilodagen, så att du helgar den!
Klassiskt poolhäng med sponsorerna Jaime Palou, Malin Andersson, Jessica Clarén och Höllgren.
.
Några sponsorer (Magnus och Magnus) visar prov på god kunskap vad gäller återhämtning i den kalla poolen!

Samarbetspartnerna har personliga möten med alla cyklisterna under veckan. Här är det Gingsjö
som tillsammans med BLIZ diskuterar glasögon och hjälmar!

måndag 21 januari 2013

Team Unaas pb BLIZ på GC - upplägg!

Olsson och Gingsjö drar med Dahlberg och Bertilsson på hjul.
På denna typ av uppbyggnadsläger med f.d. Cykelcity och nu med arvtagaren Team Unaas/BLIZ kör vi efter ett system med 3 dagars träning följt av en dag med återhämtning, enligt nedan:

Dag 1 - Distans med styrkefokus (tunga igång-drag, styrkeintervaller+styrketräning), 4 tim
Dag 2 - Längre distans med intervaller med normal el högre kadens, 5 tim
Dag 3 - Längsta distans och ofta endast lite korta spurter sista timmarna, 6 tim
Dag 4 - Återhämtning

Då laget har stora viktiga internationella proffstävlingar (som är platta med korta backar) redan i början på mars, blir det också lite mer inslag av "sprätt och fart" än om laget bara hade fokuserat på den svenska säsongen som inleds i mitten av april.

Lagtempo i Soriadalen. En dal som man hinner köra några gånger på två veckor om man tillhör
vårt lag och ska tävla i Belgien i mars!
En typisk utveckling av blocket ovan kan då se ut så här:
Dag 1 - Distans med styrkeintervaller som 40-20, därefter lagtempo med höga rpm/spurtuppdrag
Dag 2 - Distans med "backtävlingen", och därefter pace för vissa.
Dag 3 - Distans med spurter/pace under sista halvan av passet
Dag 4 - Återhämtning

eller så här:
Dag 1 - Distans med styrkeintervaller som 40-20, därefter lagtempo/spurtuppdrag
Dag 2 - Distans med stressad tröskel i alla längre backar, typisk "Kungaetapp"!
Dag 3 - Distans med lagtempo/pace/spurter mot slutet
Dag 4 - Återhämtning

Program för dagen: Styrkeintervaller som 40-20 (40-50 Watt över FTP)  upp till utsiktsplatsen, därefter från Fataga upp till San Bartolome. Sen ner via Santa Lucia för "snällt" lagtempo längs med kusten tillbaka mot Soria, där det väntar spurtuppdrag. Jag och sportdirektör Mats Höllgren manar på killarna över en snabb cafe con leche i Fataga!
Tillsammans med respektive cyklist försöker vi (jag själv, Aike och Mats) att diskutera och stämma av så varje cyklist får rätt mängd och intensitet, så dom orkar hela lägret och kommer ur det på bästa sätt.
Exempelvis ska förstaårselitaren Ludvigsson inte köra lika mycket som Olsson (även om han är stark och pigg första veckan), spurtare som Bertilsson/dahlberg som redan nu i januari visat sig ha bra kondition och uthållighet kan börja specialisera sig lite mer på spurten, Gingsjö börjar så smått fokusera lite på korta tempolopp i mars osv. Med detta i baktanke försöker man sen hitta ett upplägg, som ändå gör det möjligt att träna mycket tillsammans (vilket är ganska lätt då 80-90% av tiden är snarlik för alla) för att få energi av varandra och skapa en go laganda!

söndag 20 januari 2013

Team Unaas pb BLIZ på GC - tävlingen!



84 kg muskler har precis vrängt lungor och ben ut och in på Team Unaas egna interna backtävling!
Det gick mycket bra! Christian Bertilssons egna reflektioner hittar ni här!
Team Unaas powered by BLIZ är nere på Gran Canaria och kör två tunga uppbyggandsveckor. De består av mycket timmar, men också en del upptrissat tempo i form av styrke- och tröskelintervaller plus några mindre men viktiga moment av hög fart som spurter, spurtuppdrag och pace.

Lägret är viktigt och uppskattat på många sätt, och laget är tacksamma för att än en gång ha med sig Gran Canaria som samarbetspartner, vilket gör det möjligt att ha cyklister, ledare och flera partners på plats!

Lägret är relativt avslappnat, då det fortfarande är 6 veckor till första racen, och det har varit mycket god stämning under den vecka jag varit nere. Både mellan cyklister och ledare, där vi till 2013 har ett ganska nytt lag där många ska lära känna varandra, och mellan laget och medföljande sponsorer!
Om 5 min är det tävling! Här står laget framför det terrakottafärgade huset cirka 80 meter innan före starten! Här är det fotografering till ägaren av Vespan! Tillsammans med Saxo-Bank är Team Unaas de två proffslagen som är sponsrade av Gran Canaria, och sånt uppskattar både Vespauthyrare och Vespahyrare :-)
Tävlingen!
För att trigga upp tävlingsnerven vid något tillfälle under lägret, har jag de sista tre åren vi varit nere här på ön med Team Cykelcity, lagt in en tävling. Ibland ska det köras riktigt hårt även på ett läger av denna karaktären, och lite förberedande fokus/nerv är aldrig fel, för att ge lite variation och spänning (både för cyklister och oss i stödapparaten :-). Interna tävlingar kan vara nog så nervösa!

Dom är iväg och Linus Dahlberg tar täten direkt, med Fredrik Ludvigsson på hjul!
Tävlingen startar några km norr om Mogan. Det är en vacker slingrande klättring på cirka 8,3 km och en snittlutning kring 6%. På några ställen ligger lutningen på 12-14%, och det finns även sektioner där det flackar ut rejält. Backen avslutas uppe vid en T-korsning där man sen antingen kör vidare upp vänster mot Ayakata eller höger ner mot Soria-dalen (på en smal kass brant slingrande liten väg).

Prolog
Kvällen innan loppet sa sportdirektör Aike Visbeek till Fredrik Ludvigsson, tillika yngst i laget med sina 18 år och förstaårselit, att han skulle få tre flaskor vin om han slog sin äldre brors tid från två år tillbaka (21 minuter blankt, samma som Olsson hade 2012). Det är inte vilken bror som helst, utan Tobias, som senare fick kontrakt med Skil-Shimano, numera Argos-Shimano. Under vår gemensamma middag såg jag Fredrik sitta tyst och lugn hela kvällen och jag kunde inte låta bli att frågade vad han tänkte på:
- Dom tre vinflaskorna! sa han lite försynt men med glimten i ögat ;-)

Jo Ringheim har satt in en rejäl attack och Fredrik skiftar rulle.
Som riktigt häftig bonus gav Malin från Craft priser från deras sortiment, 6000 kr för 1:a pris, 3000 kr för 2:a pris och 2000 kr för 3:e pris. Så nog fanns det anledning för många att plåga sig imorgon!

Loppet
Start som vanligt vid kl 10.00 och 1.30 timmar senare efter uppvärmning från hotellet i Maspalomas via Puerto Mogan, var det dags för start omkring 11.45. Filmteam, tidtagare och bilar gjorde sig redo, medan vissa sponsorer hade cyklat iväg tidigare på morgonen för att hinna upp till toppen likt värsta bergsetappen på TV! Spänningen vid starten gick inte att ta miste på!

Jo går på hårt som tusan, och Fredrik
väljer att släppa.

Direkt efter starten stack Linus Dahlberg, och snabbt var Ludvigsson på hans hjul. Loppet börjar med ett hundratal meter platt för att dom ska få komma in i loppet, och efter de första serporna har norrmannen Jo Ringheim gått ikapp och förbi med en rejäl fartökning. Ludvigsson går på men släpper några meter efter ett tag. Samtidigt börjar Olsson, som varit lite avvaktande inledningsvis, närma sig först Fredrik, och sen med honom på rulle, Ringheim. Bakom dessa tre ligger Gingsjö tillsammans med övriga på rulle och drar i ett jämnt högt tempo. De tre där framme blir snart två då Olsson trummar på rätt rejält, men även Ludvigsson tar några förningar ibland. Någon km efter en platå med en utkiksplats kommer det en ramp på cirka 14% (där storebror stötte av Johan Lindgren för två år sedan om någon sett den filmen). Den delen har definitivt lillebror koll på, och trycker till lite extra, men Olsson biter sig med. Det har nu gått cirka 15 min och vid en, två tillfällen till försöker Fredrik att växla tempo men den spurtsnabbare av de båda sliter sig med. Sista hundra meterna är mer lättåkt och de rullar i mål på samma tid, nytt rekord, med Olsson en cykellängd för 18-åringen. Tiden stannade på 20.31!

Olsson, Ludvigsson och Ringheim cirka 5-6 minuter in i loppet.
Längre ner har vi dålig koll i följebilen vad som sker, men Jo Ringheim som är ganska spurtsnabb han också och väger sina kg, lyckas hålla tredjeplatsen efter extremt lidande, före sin landsman Magnus Nordahl. Sen kommer dom i mer eller mindre liknande tillstånd allihopa. Att plåga sig uppför ett berg allt vad man orkar i 20 minuter tar på krafterna, inte minst i januari.
Till slut är det bara Olsson och Ludvigsson kvar i täten. 
Epilog
Det blev en mycket lyckad tävling! I stort sett alla fick väldigt bra tider och ett kvitto på god kondition. Från den alltid stabila Olsson, till unga klättrarlöftet Ludvigsson, till norrmän som visade mycket kämpanada och bra kondition, till spurtare som klämde backen snabbare än någonsin!!

Tre åkare kunde tyvärr inte vara med pga förkylning (Lindau, Orset, Ferner).

Loppet är över. Snabbt ombyte till torra kläder, något att äta och dricka, och sen iväg ner till Soriadalen för vidare träning! För de allra flesta innebär det denna dagen främst lugn distans, men inte för alla....
Testa dig själv!
För den som vill mäta sig mot våra cyklister, så startar loppet kanske 200 hundra meter upp i backen på en liten platå efter den första branten. Det finns en 40-skylt cirka 75-80 meter ovanför ett litet terrakottafärgat hus på höger sida. Där går starten. Sen finns det en vägskylt cirka 10 meter innan T-korsningen. Där är mållinjen. Vi startar alla samtidigt och sen är det tävling upp!

Glöm inte att förhållandena kan skifta så håll inte tiderna för någon exakt vetenskap!

Det kan vara hårt på läger :-) Efter tävlingen och nerkörsel på en av de värsta små slingrande vägar jag känner till, är vi i vår favoritdal (Soria) och Pölder kör igång med lite paceträning bakom spordirre Höllgren under en timmes tid.

fredag 11 januari 2013

Jäv, egenintresse och annan skit...

Jäv, egenintresse och maktcentrering är ju allmänt känt att det måste stävjas för att eliminera risker. Problemet är i vilken omfattning det är möjligt och hur man bäst utnyttjar folks goda sidor och kunnande till arbete för Förbundets bästa.

I ett litet förbund är det självklart extra komplicerat att både få folk med kunnande till Förbundets viktiga frågor och samtidigt inte ingå i några problematiska sammanhang (jäv, egenintresse). Med öppenhet, maktfördelning och inte minst omval med jämna mellanrum, minskar dessa risker.

För tillfället belyses och ventileras mycket kring styrelsen och den omorganisation som varit på G under ett par år. Det är viktigt och nödvändigt att belysa, men för tillfället anser jag att det blir mycket smutskastning och onödigt mycket misstroende. Ett tydligt exempel är kritiken kring egenintresse vad gäller styrelsemedlemmen Tony Pölder och dennes inblandning i Team Unaas (eller vad det nu kommer att heta). Herr Pölder har tillhört och sponsrat ett av Sveriges största och mest tongivande under flera år, men har fått förnyat förtroende i styrelsen ändå. Troligtvis för att man anser och ser att han kan bidra med mycket och inte låter egenintresse ta överhand. Big T har ju knappast heller gjort sig känd för att vilja göra styrelsekarriär bara för saken skull, utan vågar säga vad han tycker!

Skulle han nu ändå sätta egenintresset i första rummet i frågan kring landslaget/Team Unnas, kan man väl vara lugn att övriga styrelsemedlemmar inte delar herr Pölders egenintresse, och risken för missbruk elimineras. De som målar fan på väggen, förminskar verkligen övriga styrelsemedlemmar till lättlurade viljelösa själar som bara dansar efter Pölders pipa. Är det verkligen någon som tror att (avgående Ehkman, Alhbin) Näslund, Rehn och Jegenstam har något intresse av att Team Unaas ska agera landslag på egen hand?!  Likaså förminskar man Sportchef Madeleine Lindberg-Walls ledarskapsförmåga och egen vilja, om man tror att hon inte kan styra det hon är satt att leda.

Man behöver självklart inte tycka att förslaget är bra, absolut inte, men svartmåla och misstro inte hej vilt och använd egenintresse som något slagträ i överdriven utsträckning! (sen ska sägas att jag tror att styrelsen har stor del i att det finns misstro, då kommunikationen varit dålig, men varför den varit det kan jag bara spekulera i)

Men varför skulle nuvarande styrelse inte tänka på Svensk Cykels bästa? Hur "lömska" tror ni dom är, ni som svartmålar och misstror? Dom ska ju se sina medlemmar och väljare i ögonen, stå till svars för beslut och förhoppningsvis bli omvalda. Det finns inte mycket plats i en genomlyst styrelse att syssla med egenintresse! Och, dom som röstat på Ekhman och Co, har väl gjort det för att man tror på Svensk Cykel, på samma sätt som Yvonnes anhängar tror detsamma, väl?!

Och till er som har radarn påslagen vad gäller egenintresse och en väldigt pessismistisk syn kring detta, ni har självklart redan räknat ut att de som har mest att vinna och förlora på den tänkta omorganisationen, inte är herr Pölder eller någon i styrelsen...men det ligger väl inte i ert intresse att problematisera kring det...

Själv hoppas jag att a) styrelsen och verksamhetsansvariga snart kommunicerar omorganisationen och hur man tänker och b) att det blir en bra valrörelse, där valbara personer och "partiprogram" ventileras så vi som ska rösta, vet vad vi röstar på!

PS!
Men hallå, hur tänkte Förbundet här?

  • Fredrik Ericsson, eget företag inom träning och träningsresor och samtidigt Förbundskapten...men hallå, hur tänkte Förbundet här?! Varför gör ingen något?
  • FK Glenn Magnusson, med en duktig nära släkting på landslagsnivå, hur tänkte Förbundet här!? Varför gör ingen något?!
  • Fredrik Lindström får sitta och klura och utveckla tävlingsprogrammet, trots tydlig koppling till en specifik region och starkt klubblag..hur tänkte Förbundet här?! Varför gör ingen något?
  • Utbildare Mattias Reck, som samtidigt driver tränar- och utbildningsföretag, och inte minst har samarbete med vissa leverantörer som går stick i stäv med Förbundets egna...och kopplingen till ett visst lag ska vi bara inte prata om...Varför protesterade ingen..varför gör ingen något?!
  • Det går ett rykte att någon erfaren motionsanordnade vill jobba med Förbundet och dess motionsutveckling...men hallå...varför gör ingen något!?
  • Valberedningen säger att man söker efter bredd och gärna fler discipliner i styrelsen...då bör man dra öronen åt sig...tänk om det kommer in en ledare med extra tycke för velodromcykling...fara o färde...varför gör ingen något?
Jag tror bestämt att Förbundet behöver en etisk katalysator, en egen Ingvar Carlsson, en Riksetiker.

Med sitt mantra "blotta misstanken på jäv...." kan han rensa upp både här och där! Med tanke på hur länge han varit med i cykel och hur bra koll han har på både gamla och nya cyklister, är han säkert rätt man att även göra mer djuplodande analyser så Förbundet har koll på vilka pakter som finns, vem som umgås med vem privat, vilka respektive som trivs ihop osv. Jäv och egenintresse kan finnas där man minst anar det...

Frågan är bara, när kommer du till undsättning Pär?

måndag 7 januari 2013

Tour de Ski jaktstart kontra masstart!


Sista etappen i Tour de Ski är ju perfekt för att ha gemensam start! Hur grymt hade det inte varit att få se alla dundra in i skidbacken och sen få se ett avgörande för både etapp- och sammanlagd segrare!

Jaktstarten gör ju att man kan vara så "utlämnad" i ett vakumm, eller omvänt få extra med stöd för att man startar samtidigt med andra. Har man otur kan man gå ut som ledare med 10 sek framför en jagande trio, och i ett nafs är ledningen borta. Bättre då att på en etapp som den sista låta alla starta tillsammans!

Då blir det också direkt åskådliggjort vem som har snabbaste tiden och man får ännu en segrare för dagen, etappsegraren, samtidigt som det inte förtar kampen om den sammanlagda segern (ibland kan det ju vara en och samma fight såklart!)

tisdag 1 januari 2013

Tour de Ski och taktik!


Få saker är så kul att titta på som längdskidor tycker jag! Jag tycker därmed att det är jättekul att dom kört igång med etapplopp på skidor! Och det får gärna utvecklas till fler och längre etapper! Få grejer är så bra att köra testcykel till som en härlig skidtävling! Jag blir verkligen taggad att träna hårt själv när jag ser skidor på TV, helt enkelt!

Det tycker jag oavsett om det är mycket, bra eller ingen taktik alls...

och jag får väl passa mig för att ha alltför långtgående kommenterar i en sport som jag själv aldrig varit inne i och därmed inte förstår riktigt på djupet, men det har blivit ganska mycket reflektioner kring det här med längdskidor och taktik de sista vintrarna, inte minst en dag som denna.

Låt vara att vi inte vet hur de olika åkarna känner sig och vilken inverkan det får på taktiken, det som förvånar mig mest är just att det verkar finnas så lite tankar kring taktik överlag i det svenska laget. På senare år har ju t.o.m. reportrar, journalister och vi publiken börjat ställa frågor kring detta, medan jag upplever det som om de flesta åkarna inte skänkt det så mycket eller djupare tankar. Det får en också att undra hur ledarna agerar när det kommer till målsättningar och loppens genomföranden utifrån individ och lagperspektiv, då framförallt Norges herrar och nu också damerna, börjat tänka mer som ett lag. På sikt blir det ju omöjligt att nå mer än enstaka framgånger om man möter lag som jobbar mer och mer som ett team.

Snart tror jag nästan att gemene man som tittar hemma i stugorna (inte bara vi cyklister) kommer att tycka att svenskarna är lite dumma, om dom inte kör mer som ett lag...och om dom fortsatt inte vill köra som ett lag, får dom i alla fall gärna ge lite vettiga förklaringar till varför man inte vill eller ska det.

Man kan inte låta bli att undra om de svenska herrarna vet vad dom gjorde rätt den gången på OS, den Hellner vann och Johan Olsson (som var loss stora delar av loppet) blev trea. Då blev dom hyllade för sin cykeltaktik (och inget snack om osportlighet av dem som bromsade) vill jag minnas, men sedan dess har dom gång på gång kört som om dom inte förstår att utnyttja ett lag. Eller så vill dom inte göra det bara...men det känns, tycker jag, som att dom inte riktigt förstår möjligheterna heller..eller så är det jag som inte förstår möjligheterna och icke-möjligheterna med taktik i skidor?!

En dag som denna undrar man ju:
- om det finns någon målsättning som lag i det svenska teamet i Tour de Ski?
- om Hellner är så långt efter att han inte vill ha någon hjälp från kompisarna?!
- om Emil känner sig sliten (efter sin remarkabla upphämtning) och funderar på att bryta snart ändå, varför inte låta Hellner gå vidare? Eller tror han sig orka etappseger ändå? Vad har ledarna sagt?
- Varför krokar Halvar och Emil ihop? Ser dom inte att dom krigar mot varandra om positionen?
- Varför diskuterar man ordet "osportsligt" när Steira får köra om sin lagkamrat precis innan mål?
Flaschback till OS-badmintondebatten igen...ska man argumentera för att "göra sitt bästa" betyder att ta ut sig allt vad man orkar hela tiden, har man det inte lätt ;-)

och ju mer man tänker på det här med skidor och taktik, varför har man inte utvecklat mer lagkörning på lopp som Vasaloppet tidigare?! Vasaloppet måste ju vara DET LOPPET, där det är grymt bra och mest möjligheter att kunna utnyttja ett lag. Det var synd att inte Petter Northug var med förra året, för då hade vi nog fått se det mest taktiska loppet i dess historia (oavsett om han sen hade orkat ta spurten eller ej). Man kan ju verkligen undra vem som ligger och drar under första halvan av Vasaloppet om det inte finns "hjälpryttare"....