Intervju: Erik "Craft" Abrahamsson

Under en fotografering av Crafts längdsortiment i Orsa.

I min intervjuserie har turen kommit till en cyklist som jag första gången träffade på Kungsbacka Gran Fondo för några år sedan. Tycke uppstod och på den vägen är det. Så här kommer det lite av varje från Erik, kanske mest känd från Craft, som ju också är uppskattad samarbetspartner till Team Cykelcity.

Reck - Trevligt att du är här Erik! För dem som inte känner dig, vem är du?
Erik – Trevligt att få vara här och nöjet är helt på min sida Mattias. Ja, det är en bra fråga. Jag är 32 år och bor i Borås sedan snart 5 år. Född och uppväxt i en liten by utanför Jönköping som heter Skirebo. Där spenderade jag de 20 första åren innan det blev 1 år i USA och därefter 7 år i Stockholm. Under åren i Jönköping spenderade jag och mina bröder all fritid på downhill- och slalomcyklar. Tävlade aktivt under 4-5 år och startade upp cyklingen i strutsabacken i Huskvarna. I USA passade jag 2 barn i en familj samt tävlade i BMX. Väl i Stockholm jobbade jag som produktionsledare på reklambyrå och lyckades också knåpa ihop en civilekonom utbildning på Stockholms universitet. Under 2006 kom jag i kontakt med Craft och sedan dess bor jag som sagt i Borås, jobbar på Craft och cyklar så mycket jag hinner. För övrigt är jag ofta ganska glad, jag tål inte pasta, jag har ingen direkt favorit färg men jag tycker väldigt mycket om både kaffe och vin.

Reck - och vad gör du på Craft?
Erik – Jag jobbar som Brand Manager på Crafts Huvudkontor i Borås. Det innebär att jag är ansvarig för varumärket internationellt. I jobbet ingår bla att driva Crafts marknadsavdelning, internationellt kampanjmaterial, samtliga internationella sponsringsåtaganden såsom Protour lag, längdlandslag och exempelvis också events som Tour de ski. Ytterligare är jag ansvarig för samtliga våra mässdeltaganden utomlands såsom ISPO och Eurobike för att nämna två. Jag kan prata om jobbet i timmar men det är nog kort var det handlar om. I Borås sitter både Craft Sverige samt också Crafts internationella huvudkontor. Från huvudkontoret i Borås görs all design, produktutveckling och marknadsföring. Kanske inte så objektiv i ämnet men jag tycker att det är fantastiskt kul att Craft som internationellt sportvarumärke drivs från en gammal vacker TK lokal i Borås.

Reck - Du har alltså haft kontakt med en hel del proffs de sista åren! Hur är det att jobba på den nivån? (du kanske har någon trevlig anekdot...)
Erik – Ja det stämmer. Vi jobbar ju med proffsidrottare i respektive kategorier som vi jobbar med, både inom cykel, löpning och längdskidåkning. Det är såklart fantastiskt att jobba med idrottare på denna nivå men det är också en stor utmaning och kräver mycket jobb. De är perfektionister och det är enbart det absolut bästa som duger, produkterna granskas i varje söm. Samtidigt är detta en av våra fundamentala idéer på Craft att jobba med världens bästa idrottare just för att komma åt deras unika kunskaper av användandet och genom det produktutveckla för att ständigt skapa bättre produkter. Att jobba med proffsen handlar ju såklart också om att vi vill positionera vårt varumärke i denna kontext.


Gustav Larsson


En fin anekdot var då jag och f.d. tävlingscyklisten och grundaren av MA Borås, Mattias Carlsson (produktchef cykel) var med dåvarande team CSC på Mallorca. Vi hade precis inlett samarbetet med laget och vi hade haft en första leverans kläder. Jag hade bara cyklat i skogen innan och var mer eller mindre helt novis på en racer. Det var inget jag direkt berättade då vi skulle ut och köra distans med laget redan andra dagen. Jag blev tilldelad Kolobnevs reservcykel. På flighten ner hade min väska totalmosats så min hjälm var bara smulor när jag öppnade väskan. Då jag har ett riktigt stort huvud vet jag att inga vanliga Large hjälmar passar utan här krävs en stadig 63:a för att omge min skalle. Jag fick låna en hjälm av en mekaniker och det såg ungefär ut som jag hade ett äpple på huvudet. Remmen under hakan räckte egentligen inte men jag pressade. Så där satt jag, första gången på en racer med ett äpple på huvudet omringad av världsstjärnor såsom Cancellara, Sastre, Voigt, Bröderna Luxemburg och övriga gänget. Det blev en väldigt fin tur i behagligt tempo. På vägen hem fick jag släppa klungan uppför sockertoppen Randa. I följebilen bakom hörde jag att sportchefen Kim Andersson satt och svor. Den andre killen från Craft, Mattias Carlsson hade börjat trissa längst fram i klungan och fått med sig Gustav Larsson på hjul. Övriga åkare hade en watt gräns de inte fick vara över. Gustav hade inte fått sin SRM mätare ännu och gick iväg från klungan med Mattias. Väl på toppen fick Mattias en rejäl utskällning och jag fick äntligen knäppa upp remmen under hakan kunde åter andas fritt, det var en fröjd på alla sätt.

Reck - Vad gäller för 2011, vilka storstjärnor kommer Craft att jobba med?
Erik – 2011 kommer att hända mycket. Dels jobbar vi med svenska-, finska- och polska längdlandslaget. Vi fortsätter med Tour de ski och kommer även att vara en av huvudsponsorerna till OSLO 2011 VM. På cykelsidan har vi ett protour lag på väg in som förhoppningsvis blir officiellt i dagarna. Vi kommer att jobba vidare som partner till Tour de Suisse. Vi jobbar även med Rabobank men där ser samarbetet lite annorlunda ut då vi tyvärr inte har cykelkläderna. På Mountainbike sidan jobbar vi med Giant Rabobank Off road team och Team Rocky Mountain, vi är även huvudsponsorer till Trans Alp och Trans Germany. Detta för att nämna några av de saker vi jobbar med.


Charlotte Kalla


Reck - Craft behöver ju ingen presentation för en svensk, men hur ser det ut utomlands? Är ni stora ute i världen också?
Erik – Craft finns i ca 30 länder och omsätter ca 1 miljard SEK. Fokus ligger dock på Skandinavien, Beneluxländerna och Tyskland. Vi expanderar och växer väldigt snabbt och planen för de kommande åren ser fortsatt väldigt stark ut. Framför allt är det underkläder och cykelkläder som växer mest utomlands.

Reck - Vilka är Crafts styrkor anser du?
Erik – Att vi vågar jobba avgränsat, dedikerat och med fokus på få kategorier och med hela underställskategorin som fundament. Det skapar både trygghet och trovärdighet. Först och främst internt i organisationen men också såklart externt mot retail och slutkonsument. Jag tycker att man ser på tok för många dåliga exempel på varumärken som snabbt försöker att kapitalisera på allt möjligt. Vi är sport och svett och det ser jag som en av våra absoluta styrkor. Det är lätt att lockas in i annat men då gäller det att tro på sin grundidé. Ungefär som med sitt egna träningsschema eller ett race, våga tro på din plan, det är den som gör dig unik.

Reck - Eftersom du cyklar en del själv har du säkert några favoritrundor kring Borås. Vart ska man åka om man har vägarna förbi? och finns det nått fik i krokarna?
Erik – Det finns fantastiska turer runt Borås, oj oj, det spelar egentligen ingen roll i vilket väderstreck man åker så är det fina rundor. Lugna vägar, bra asfalt och bra kuperat. En av mina favoritsträckor är dock vägen mellan Seglora och Hyssna, det är poesi att cykla där. Väl i Hyssna finns också ett fin fint kaffe i gamla kvarnen. Detta är verkligen värt ett stopp. Förutom fina rundor finns det också väldigt mycket fina cyklister i Borås.

I fint sällskap med Martin Halvarsson, Robban Bengtsson och Madde Jacobsson efter att ledartröjorna
på protours prolog delats ut 2009. På den tiden var jag snabb…

Reck - Går det något motionslopp i dessa trakter?
Erik – Ja, varje höst går ett lopp som heter Viaredssjön runt och som arrangeras av Borås CA. Tyvärr brukar detta krocka med Kungsbacka GF vilket är illa. Jag har cyklat denna slinga många gånger och det är verkligen en fantastisk runda som är en utmaning för både elit och motionär. Förutom detta så går ju Borås egna Pro Tour varje onsdag klockan 18.30 från macken i Fristad. Detta är verkligen cykelglädje när den är som bäst. Den gode Fredrik Lindström gör mycket för bygdens cykelkultur och även detta är det Fredrik som driver. Besök gärna http://www.protour.se/ för att se mer eller ännu hellre, kom förbi macken varje onsdag, det brukar vara runt 50-talet cyklister varje vecka.

Porträttfotografering utanför klubblokalen i Malmö.
Alla valde varsin skruvad pryl, brandsläckaren
var det ända som fanns kvar men den passade bra till dräkten.

Reck - Du är ju med i Team Solde, vad är det för team?
Erik – Team Solde är ett team som består av goda vänner, mestadels grabbar från Malmö. Uppkomsten var för några år sedan då vi bestämde oss för att cykla runt Vättern. Vi gjorde det och efter det var samtliga fast i cykelns underbara värld. Team Soldes klubblokal är en espressobar i centrala Malmö med just namnet Solde. Med andra ord är det cykel, kaffe och glädje som alltid är i fokus med det teamet. Vi har haft små planer på att expandera Team Solde med ett riktigt lag men som det ser ut nu så ligger det på framtiden.





Reck - som avslutning, hur mycket kommer vi att möta dig på cykel nästa år?
Erik – Förhoppningsvis mycket mer än i år. Jag har ett jobb som kräver en del resor och då kan det vara svårt att få kontinuitet med träningen men nästa år har jag bestämt att det ska hojjas mycket och då får jag helt enkelt planera efter det.


Team Solde spänner vaderna en vacker vårdag i Skåne.



Reck - Ja då återstår bara ett stort tack för din tid och lycka till med både jobb och fritid...
Erik - Tack detsamma!

Favoritövning: Hängfrivändning!

Tips på en bra funktionell övning som "tar" på stora delar av kroppen, hängfrivändning. Med början med ett explosivt ryck nerifrån vristerna, vaderna och framsidan lår går det upp över häftböjarna, bålen och axlarna. Dessutom är det bra teknikträning för alldeles lätt att genomföra är den inte. Sen är den inte för svår heller, och kräver inte en lika van och stabil helkropp som vissa andra kända basövningar, vilket gör den lämplig för exempelvis cyklister och löpare, innan dom blivit stabilare.

Det kan ta lite tid innan den sitter. Inte minst när man ska börja med lättare vikter, är det lätt att lyfta inkorrekt och använda "fel" muskler (man lyfter stången i en båge, och jobbar för mycket med överkroppen), men efter några veckor, och med lite viktökning brukar det rätta till sig.

Som inledande uppvärmning/rörlighetsträning på mina styrketräningspass brukar jag för övrigt ha med Olympisk komplexövning A. Apropå olympiskt, ju mer jag själv provat mig på klassiska olympiska lyft (tyngdlyftning) desto mer impad blir man av dom man ser på TV. Testa gärna själv, det är inte lätt att göra en stöt eller ett ryck, inte ens med ett lätt kvastskaft!!

Det är inte varje dag som...

...man har turen att mitt i natten i en hotellfoajé bl.a.a snacka Watt med en OS-silvermedaljör, prata ledarskap och det framgångsrika mtb-året med förbundskaptenen, ventilera VM i Australien med ännu en förbundskapten och sen äta frukost och diskutera träning med en som både cyklar på elitnivå och arbetar i forskningsvärlden.

Under mässan hade tre stora lag sina presentationer. Cykelcitys är nu komplett med 12 cyklister. Bertilsson och Lindau var de sista pusselbitarna i ett lag som jag tror kommer att lyckas både på hemmaplan och internationellt. Laget har både flera unga åkare i kombination med en del äldre, vilket ska borga för god balans. Det ska bli riktigt trevligt och spännande att vara med som tränare och till viss del även som ledare, under kommande säsong. På tisdag drar laget till Falun och YA-arenan, för årets första träningsläger. Då ska jag även ta tillfället i akt att besöka andra intressanta "cykel-institutioner" i området.


Vallentuna blev en glad men tuff överraskning för konkurrenterna. Dom kommer nog att vara laget att slå på många tävlingar nästa år! Bröderna Andersson, Petter Persson och Jakob Södergran är ju inga dåliga nytillskott direkt.

Stående från vänster: Broberg, Spjuth, Fransson, Gustavsson, Holm, Svedlund, Harring, Slättmyr.
Sittande från vänster: Saeden och Carlsson.

Sist men inte minst, laget där jag också är tränare för relativt många, EPIC Mölndals Elit. Tillsammans med Picco och Mats Harring har vi under hösten kommit fram till att EPIC skulle kunna vara en bra miljö för de unga talangerna att mogna, och så blev det. Själv tycker jag att det är en av de häftigaste lagsatsningarna de senaste åren, med det stora flertalet av de bästa juniorna i samma lag nästa år. Det är ganska svårt att förutse hur laget kommer att gå nästa år, med några äldre (bl.a. Saeden, Brengdahl) i kombination med alla yngre, men jag tror absolut att laget kommer att ta ännu ett kliv framåt till 2011, och kan överraska en hel del. Sen är det en satsning som ska få mogna fram, klivet från junior till senior får ta sin tid!

Cykeldagarna och tårta!

Svenska Cykeldagarna blev nog väldigt lyckat för alla inblandade parter skulle jag tro! Arrangörerna, utställare och publik och alla i gråzonen däremellan. Cykeldagarna känns verkligen lyxigt, och det kan inte finnas många idrotter, som har en sån här fin tillställning. Vilken härlig mötesplats för möten, fester, tankar, idéer och samarbete. Så ett stort tack till Björn Stenberg och Fredrik Jansson på Veloevent/Cykelklubben för arrangemanget som gör att svensk cykel blir större.

Får återkomma med mer reflektioner från dagen, kvällen och natten vid ett senare tillfälle! Nu ska jag äta mycket tårta!

En coachs vardag del 4

"Vet man inte vart man ska, hamnar man lätt någon annanstans"

Att göra en övergripande årsplanering är ett bra sätt att få en total bild av sitt idrottande, med en analys av idrottens krav och din kapacitet och träningsbarhet (beroende på ex ålder), vad man vill uppnå och hur man tänkt sig att uppnå det. Främst gäller detta såklart de som satsar på sin idrott (och livet får rätta sig efter idrotten), men även motionärer kan behöva lyfta blicken ibland och få lite helikopterperspektiv på sitt liv och den träning som dom vill ska passa in där.

Ibland när man har det tungt, kanske mitt i en segare uppbyggnadsperiod, kan det hjälpa att ta sig en titt på den där årsplaneringen igen, och förhoppningsvis minns man sina mål tydligare igen, varför man var tvungen att genomlida vissa pass (det är ju trots allt inte alltid kul) och får gnistan tillbaka. Som coach är det också viktigt att skapa medvetenhet och kunskap hos den man hjälper, både för att dennes egen motivation ska vara god (att bara träna något utan att veta varför eller riktigt tro på det man gör, är inte bra i längden) men också, som jag varit inne på tidigare, för att vår kommunikation ska bli bättre.

Beroende på idrott och hur en tävlingssäsong ser ut förstår man ganska snabbt att en årscykel kan se helt olika ut för olika idrotter och personer. Det är stor skillnad på tävlingsupplägg om du är triatlet eller fotbollsspelare. Även om vi bara håller oss till den rent fysiska träningen, är det stor skillnad i hur man kan arbeta med en idrottare som har kortare säsong/färre tävlingar och kanske en tydligt avgränsad tävlingssäsong, än de som har långa säsonger.

Om vi går till forskningen på systematisk och strukturerad träning kan man nog säga att den inleds under 50-60 talet (ryssen Matwejew brukar ofta nämnas som föregångaren). För att få formtoppar vid önskade tider på året delade han in året in i olika perioder med olika innehåll. Långa träningstider, relativt låg intensitet och alternativ träning var receptet under uppbyggnadsperioden, som skulle borga för allsidighet och en god grund för att senare bygga form. Den har också en långsammare formutveckling (inte "vässa spets" för tidigt). Ökad intensitet i kombination med sänkt sammanlagd mängd ger sen formtopp. Ni som hållt på med konditionsidrott några år känner säkert igen er, ett mycket vanligt upplägg inom vårt gebiet. Det är bl.a. här som det fortfarande lever kvar mest, i olika modernare tappningar. (I jämförelse till Matwejew, finns tysken Tschiene, som på 70-talet tog fram strukturer som lämpar sig mer för idrotter som har långa säsonger där jämn hög form är viktig).

När man gör en årsplanering görs det främst utifrån vilka kvaliteter man vill uppnå när tävlingsäsongen infinner sig. Sen bygger man ett program utifrån hur lång tid det tar att utveckla respektive kvaliteter. Dessutom ska man ta hänsyn till vilka kvaliteter som passsar att utvecklas samtidigt (så dom inte inkräktar på varandra kan man säga).

Blockträning (Werchoshanskij på 80-talet, betoning på olika kvaliteter vid olika perioder) har funnits en längre tid, och verkar vara här för att stanna. Enkelt uttryckt kan man säga att istället för att träna ex både teknik, styrka, fart och uthållighet samtidigt varje vecka och period, så bygger man upp året genom olika långa block där vissa kvaliteter står i fokus. De som tar längre tid än andra, jobbar man med tidigare, än de som går fort att utveckla. De kvaliteter som krävs som byggsten för att sen bygga vidare med ett annat moment, kommer före osv. Det kan röra sig om principer som att gå från allmän till specifik, från kraft- till mer fartorienterad träning, från grunduthållighet till mer specifik tävlingsuthållighet.

När börjar träningsåret?
Den period då man är längst ifrån nästa formtopp och tävlingssäsong brukar ofta kallas övergångsperid eller viloperiod. Det är en bra början! Här drar man slutsatser från säsongen som gått, här kan man i lugn och ro börja fundera och träna på ny teknik och nytt material. Man får mycket mer tid att göra sånt som måste försakas under säsongen, träffa kompisar, gå på fester, hälsa på mormor osv. Har en skada varit efterhängsen är det läge att låta den vilas ut eller rehabtränas ännu bättre nu. Allmän träning stor i fokus. Mindre pass, mer vilodagar men behåll gärna intensiteten i vissa pass, för att inte tappa alltför mycket.

Vad kan man mer göra under lågsäsong?
För att ta ett exempel från min egna (och första idrottskarriär) nämligen taekwondo, så hade jag ett par somrar då jag höll på med pistolskytte. Varför tror ni jag åkte till en pistolklubb?

Av den anledningen att jag var dålig på att hålla fokus och koncentration under matcher emellanåt, något som påverkade mitt resultat negativt i jämna matcher. Att skjuta pistol blev mitt allmänna träningsinslag under lågsäsong, för att jobba med min svaghet. Något som sen skulle föras över på specifik taekwondoträning.
Jag sneglade också lite på sprintträning i friidrott, för att se om jag kunde ha nytta av deras styrke- och explosivitetsträning. Vissa låga sparktekniker i taekwondo har faktiskt ganska stora likheter med sprint.

Så när du sitter och klurar på lite alternativa grejer att syssla med under övergångs- och uppbyggnadsperioden, så är det inte fel att även tänka lite extra på sina svagheter!

Tycker du att bålträning med balansboll är det tråkigaste du vet? Slarvar du?
Du kanske kan träna något där du får det på köpet?
Orienterare har grymt bra bålstyrka! Kanske läge att springa mer i obanad terräng?
eller testa lite taekwondo/boxning/judo/brottning där man jobbar med hela kroppen på ett helt annat sätt och du får både ny utmanande koordinationsträning och bålstyrka.

Smått och gott!

Det var ett tag sen det blev uppdaterat på bloggen. Kanske är det därför som det nu blir ett litet potpurri med en blandning av gamla och nya nyheter.

1. Team Cykelcity har börjat presentera sina nya cyklister för året. Trevlig blandning av ungdom, attackvilja, explosivitet och mogen åkstyrka. Lindau, Olsson och Rönn är namnen och nyheten står det att läsa om på lagets hemsida och på Cyclesport.se! Jimmy började för övrigt som senior i Mölndals CK 2007, han och jag inledde vårt samarbete året efter och han är nu vid 30+ med i ett Continentallag. Rätt häftigt. Lindau och Olsson är ju i sig inga ovanliga värvningar alls. Lindau, ung, lovande och en som vågar vara offensiv och attackvillig. Michael Olsson, ja! det var inte många race han inte tillhörde den absoluta svenska eliten detta året!

2. Tidningen Cykla kommer snart i alla Vätterncyklisternas brevlåda. Redan nu kan man läsa den på Cyklas hemsida! Jag har skrivit en artikel om inomhusträning, med fokus på vinterhalvåret och syreupptag.

Svenska Cykeldagarna, Elmia, Jönköping 20-21 nov.

3. Nu till helgen är det stor Cykelmässa och på lördagkväll Galamiddag med radarparet Vacchi/Adamsom som dirigenter! En härlig helg som förhoppningsvis är här för att stanna länge till! Vill man träffa mig kommer jag främst att befinna mig i följande montrar; Cykelcity, Enervit och Vätternrundan. Välkomna!

4. För närvarande är det många diskussioner och debatter i TV kring ungas träning, hur man ska träna unga och hur man får fram framtida världsstjärnor. Vad är en talang? När kan man upptäcka en talang? Hur ser det ut i andra länder? osv

Som i all annan debatt i TV tycker jag det är bra med en blandning av folk som uttalar sig, så man får olikas syn och perspektiv i frågan som debatteras. Men allra bäst blir det sen enligt mig om även experter inom området för uttala sig, som exempelvis Tonkonogi i kvällens Debatt. Det blir lätt bara en massa "tyckande" annars (istället för tänkande baserat på "vetenskap och beprövad erfarenhet"). Lite oroväckande är det ju då förresten i sammanhanget att folks förtroende för forskning har sjunkit det senaste året, enligt en studie jag läste idag.


5. Varning för mycket gammal nyhet! Crosstävlingen i Slottskogen i Göteborg blev lyckad tyckte vi MCK:are och flera andra med oss. Lite synd var det såklart att Prestigeklassen (Elit) bara hade 14 deltager, men klassen under hade desto fler, inte minst alla hemmahoppen i MCK! Här kommer lite bilder från racet. Dom är redan så gamla att Mästartröjan hunnit byta axlar från Westergren till Lindgren. Jag tyckte för övrigt att Mikael Flockhart hade skrivit intressanta och en hel del vettiga reflektioner kring CX-cupen på sin blogg nyligen.


Cupledaren Österling, tvåa denna dag, och Stenberg, etta, pustar ut efter målgång i div 2!



Björn Fredriksson och Steen diskuterar säkert den där sista nådastöten från Adam!



Eliten: Emil Lindgren före Jens Westergren. Magnus Darvell har precis lagt sig i kurvan 5 sekunder tidigare, när han låg i täten tätt följd av Emil. Lindgren kom sen ingen ikapp, trots stark upphämtning av Magnus, som sen slog Westergren (som alltid brukar avsluta starkt), i den täta kampen om andra platsen.

Artikeln i GP om en Svensk Klassiker!

För lite drygt 2 veckor sedan var jag med i Göteborgs Postens hälsouppslag på tisdagar. För själva intervjun stod journalisten Kajsa Sandin. Hon visade sig ha bra koll på idrott och inte minst cykel, och jag blev mycket nöjd med artikeln. Den hamnade aldrig på nätet, så jag kan tyvärr inte länka till den, men istället tänkte jag skriva lite om de frågor som togs upp. Med tanke på alla rapporter om ökat antal anmälda på alla evenemangen som ingår i en Svensk Klassiker, passade ju ämnet fint in i den trend som pågår i Sverige.

Än är det inte försent att klara en Svensk Klassiker!
Så kan man sammanfatta budskapet som gavs i slutet av oktober. Är du "normalt" hälsosam och inte helt inaktiv går det bra att anmäla sig och klara av ett Vasalopp om 4 månader på ett hälsosamt sätt. Men det gäller att börja nu och du får inte ha några krav på tider! 3 pass/vecka konditionsinriktad träning kommer att krävas, varav minst 2 ska vara skidrelaterade (stavgång, rullskidor, skidor, "älghufs" med stavar). Två av passen kan vara kortare och intensiva medan ett av passen ska förbättra din grenspecifika uthållighet, dvs säg till övriga familjen att du behöver vara iväg ganska många timmar på lördag eller söndag och åka (rull)skidor.
Det gäller att vänja kroppen (bl.a. muskler och leder) vid långvarig skidåkning och framförallt stakning. Du som inte har någon skidteknik att tala om, bör dessutom ta hjälp med den biten, för den gör mycket stor skillnad!


Exempel på ett upplägg för en nybörjare efter 6-8 veckor:
1 pass 45-75 min, intensivt, stavgång eller löpning/älghufs med stavar (alt. spinning)
1 pass 45-75 min intensivt, (rull)skidor, extra fokus på stakning
1 pass 120-180 min lugnt och långt, rullskidor, extra fokus på stakning
Till detta lägger du ca 2x20 min på styrketräning med fokus på överkropp och bål.




Den grenspecifika uthålligheten är oftast den som ställer till besvär, då den är tidskrävande. Korta och hårda pass har de flesta tid till. Så det är läge att stämma av med frugan direkt som sagt! Några veckor innan Vasan bör du kunna köra nått pass på 4-5 timmar. Finns det någon gång lite extra tid, kring jul-nyår eller sportlov, är det lämpligt att sätta in ett extra av de här långa passen också. Dom blir viktigare när du närmar dig Vasan.

Har du sen fått upp en bra fysik och håller igång kan du räkna med ca 10 veckor grenspecifik uthållighet för respektive Klassiker, det klarar du dig på. Det betyder att det är dags att ta fram sin cykel lagom till vi går över till sommartid. Simningen ges inte lika mycket utrymme med den här planeringen, men man kan ju börja lite tidigare om man vill och behöver det. Annars så är Vansbrosimningen det lopp som är klart kortast och lättast, om man inte jagar tider och placeringar  (en ovan löpare kan behöva mer tid inför 3 mil löpning, men förhoppningsvis springs det ju något under våren!).

Fundera sen på vad som hjälper dig ut och träna! Jag skrev om detta nyligen! Och var beredd på att det kommer att vara jobbigt emellanåt, inte minst de sista milen på ett Vasalopp, Vättern eller Lidingö. Även om du har tränat får du vara beredd på att behöva plåga dig och lida lite...

De senaste veckorna har jag förresten stött på ovanligt många på rullskidor på det klassiska göteborgska rullskidspåret Säröbanan. Kanske blev dom lite inspirerade (eller stressade) av min artikel?!

På fredag och lördag finns jag för övrigt i Enervits monter hos Pölder Sport i Nässjö! Har du vägarna förbi så kika in, det brukar vara full gas!!

Intervju: En motor från Fredrikshofs sub7 gäng

Fler och fler anmäler sig till motionslopp. Fler och fler vill också köra lite fortare året därpå. För vissa blir det ett återkommande tema att försöka pressa sig själv och sina tider. Till i år fanns för första gången snabbgrupper på Vätternrundan, ett steg som nog verkligen ligger i tiden.

De båda snabbaste grupperna körde på 7,06 respektive 7,07 i år och om jag får våga mig på en djärv gissning så kommer det nästa år, med tanke på vad jag hört om satsningarna, att krävas ner mot 6,45-6.50 för att vara snabbast (förutsatt att omständigheterna inte är sämre än 2010).

Vad tror ni?

I förra intervjun pratade jag med MAS-gängets "ledare". Många läste och tyckte det var intressant så Vätternintervjuerna fortsätter således. Idag har turen kommit till en adept jag hjälper med träning och som var en stark bidragande faktor till Fredrikshofs sub7 framfart runt sjön 2010. Mattias Zetterstrand heter han och här kommer intervjun.

Tempohästen!

Reck - Hej, du ska få börja med att presentera dig själv helt fritt.
Zetterstrand - Jag är 44 år och växte upp på ett litet familjejordbruk nordväst om Nyköping i Sörmland utanför samhället Stigtomta. Av ”arv och slarv” utbildade jag mig till agronom och jobbar sedan ett antal år tillbaka på ett amerikanskt jordbruksbioteknikföretag. Under universitetsstudierna i Uppsala träffade jag en underbar skånska och har sedan tio år bott i Åhus – en pärla på den skånska östkusten. Jag har två ”töser” sju och elva år gamla. Under uppväxten testade jag på en hel del olika sporter såsom; orientering, slalom, ridning, karate, judo, squash, vattenskidor, volleyboll etc. Tyvärr var det svårt med kontinuiteten på grund av att man bodde på landet och hade långt till träningsfaciliteterna.

Reck - och vad fick in på cykling?
Zetterstrand – Cykeln var det naturliga fortskaffningsmedlet på landet om man skulle till kompisar och skolan. Under hela högstadie- och gymnasietiden cyklade jag till skolan i Nyköping (20 km enkel resa) höst och vår. När jag gick på högstadiet körde jag mitt första ”prova på” tempolopp på min 3-växlade DBS med bockstyre. När jag var 18 körde jag min första Vätternrunda med en gymnasiekompis. Därefter har det blivit ytterligare 10st sporadiska Vätternrundor inklusive en Svensk Klassiker som motionär. Mitt första riktiga tävlingsår på cykel var 2009. Det var min förebild och gode vän Mats Höllgren som fick mig att prova på tävlandet. Första året gick rätt bra med några pallplatser i tempo och 7.37 på Vätternrundan. Men för att få bättre struktur på träningen och därmed försöka förbättra resultaten till 2010 hjälpte Mats Höllgren mig att få kontakt med dig. Det har varit ett jättelyft för både träning, resultat och inte minst för motivationen!

Reck - Vad var roligast med cyklingen under 2010?
Zetterstrand - Alla trevliga cykelvänner, fikarundor och Sub-7 satsningen på Vätternrundan. Resultatmässigt är jag mest nöjd med vinsten på Götalandsmästerskapstempot i H40 och Vätternrundan trots att vi inte riktigt nådde målet på 7 timmar.

Berätta lite mer om er VR, löpte det hyfsat enligt plan?
Jag är oerhört imponerad av organisationen och proffsigheten runt Sub-7 satsningen. En stor eloge till Eric Olofsson och hans kollegor i Fredrikshofs cykelklubb för ett fantastiskt jobb, och till Fredrik Ericsson för en strålande coachning under rundan!

De yttre betingelserna var bra trots motvinden till Jönköping och några regnskurar. Upplägget var att köra en så kallad belgisk kedja (lagtempo) med drygt 40 cyklister, att ta ett ”piss stopp” efter Jönköping och att ha all mat och vätska på cykeln redan från start. Vid trötthet eller schackningsperioder så kunde man gå ner och lägga sig i en vilogrupp efter den belgiska kedjan.

Tyvärr gick det lite för fort och ryckigt i början på grund av ett antal omkörningar av andra Sub-grupper på den smala vägen ner till Jönköping. Detta gjorde att vi tappade ett antal duktiga cyklister redan i början av rundan vilket resulterade i att den Belgiska kedjan blev mindre och mindre. Tyvärr råkade vi också ut för två vurpor under resans gång; en i Huskvarna och en ca 1,5 mil innan målet i Motala. Som tur var det inga allvarliga olyckor utan skrubbsår och ett brutet nyckelben.

Sub7 gänget in action med tempohjälmar under årets Vätternrunda, som slutade på fina 7,07.
Zetterstrand trea uppifrån/framifrån i det högra ledet.

Var ni besvikna?
Direkt efter loppet var vi lite besvikna över att vi missat sjutimmarsmålet med ynka sju minuter och att ”Masgänget” slagit oss med en minut. Det tog dock inte lång tid förrän vi blev riktigt taggade att göra ett nytt försök 2011. Samtidigt ska vi vara oerhört stolta över att ha cyklat 30 mil på 7 timmar och 7 minuter med en medelhastighet på 42,15 km/h.

Kommer ni att göra stora förändringar eller är det ungefär samma upplägg och cyklister till nästa år? Vad får du berätta?
Det handlar nog mest om att ta till oss lärdomarna från årets runda och finslipa på lagarbetet inför 2011. Dessutom kommer fler starka cyklister ansluta till nästa års runda.

Vilka mål har du satt upp för 2011?
Det viktigaste målet är att ha roligt och umgås med alla trevliga cyklister! Förutom målet med Sub-7 satsningen inför Vätternrundan 2011, så siktar jag på en pallplats på Veteran SM tempot.

Du har detta året kört i CKC4, hur ser det ut nästa år?
Till nästa år kommer jag och Mats Höllgren att köra för CykelCitys veteranlag.

Vad har du för fina träningsrundor att tipsa om?
Det finns många trevliga runder i Åhustrakten! Ett exempel på runda är; från Åhus via Degeberga upp på Linerödsåsen till fiket i Önneköp vidare till Maglehem och sedan längs den vackra Östersjökusten till Åhus.

Går det några bra motionslopp på dessa vägar?
Tyvärr gör det inte det.

Dags för ett inlines pass!
Perfekt alternativträning för en cyklist!

Har du något bra tips för hur man ska kunna kombinera jobb, familj och tävling på din nivå?

Det senaste året har jag varit förskonad från resor i jobbet. Visst har jag haft tjänsteresor men inte i samma utsträckning som tidigare. Tjänsteresor är tyvärr ett gissel för kontinuiteten i träningen. Långa mötesdagar, hotell, flygplatser, flyg- tåg- och bilresor är inte optimalt ur ett träningsperspektiv. Man vill heller inte att träningen ska gå ut över familjelivet alltför mycket.

Under arbetsdagarna försöker jag träna tidigt på morgonen. En period när jag hade många tjänsteresor var jag klar med träningen kl 7 på morgonen och kunde äta frukost med familjen innan skolan, dagis och arbetet. Annars föredrar jag att träna precis innan lunch. Jag försöker hålla lördagar fria från träning för att 100%-igt kunna umgås med familjen. Söndagsförmiddagar kör jag ett längre distanspass med cykelvänner.

Tack för intervjun och lycka till med satsningen!Tackar!

Kick off x 2

Denna helgen har två stora elitlag i svensk cykel kick off. Då jag är involverad i båda blir det en hektiskt helg. I fredags styrde jag och Picco kosan mot huvudstaden och Team Cykelcitys säsongsinledning. Detta året kommer jag att vara dels huvudtränare, men också i viss mån ledare när det behövs.


Landström Kung Frodes lopp (Kungsbacka GP), Foto Erik Harring.


Det blev för övrigt en mycket trevlig fredag med gänget. Med Otto och Aike i spetsen blev det planering, diskussioner och individuella samtal, och stämning på topp när nya och gamla vänner fick träffas! Riktigt bra värvningar av nya, i kombination med en grym stomme sen tidigare år, gör att Team Cykelcity kan se 2011 an med tillförsikt!

Lagom till cyklisterna packade ryggan och for ut på överlevnadshelg, åkte jag och Picco hem med stopp för gott matintag på vägen (hela tiden med kylan, tälten och cyklisterna i åtanke såklart).  Skillnaden på skogserfarenhet dem emellan var uppenbar redan innan dom for iväg! Här sågs alltifrån jägare, både fallskärms- och vanliga, ihop med mer "stadsorienterade" specialister!


Cyklister inkl bildmaterial är fortfarande hemligt!!

En som inte gick att dölja var
sportchefen, Mats Harring!

Idag har jag och barnen varit och beskådat delar av EPIC Mölndals Elitlags kick off. Tillsammans med Mölndals juniorlag blev det en minst sagt färgsprakande fest med paintboll. EPIC Mölndals Elitlag, där jag nu enbart kommer att vara tränare (ej cyklist eller ledare), kommer till 2011 att ha en rejäl generationsväxling. Och det beror inte enbart på att snart 40 åriga Reck själv lägger av. Jag kan i nuläget inte skriva mer, men det kommer att bli ett av de mer häftiga unga projekten i svensk cykel de senaste åren tror jag!

Cyklisterna blir inom kort presenterade, men här kommer i alla fall lite bilder från en trevlig solig eftermiddag i Askim söder om Göteborg.

Elit, junior och ledare på färgsprakande kick-off. Vilka nya EPIC elitare döljer sig bakom maskerna?

Imorgon är en ny spännande dag, när Mölndals CK arrangerar CX (Cross) Cup i Slottskogen mellan ca 10-15!  Det är är ett mellanting mellan landsväg och mtb, fartfyllt och ofta mycket spännande, inte minst mellan herrarna Lindgren, Darvell och Westergren i högsta divisionen!